Ängen är åkerns moder
Redan på vikingatiden insåg man vikten av att ju större ängsmarker och foder som djuren kunde få från dem, desto mer gödsel blev det till åkermarken. Balansen mellan dem var och är viktig. Stallgödsel är ett fantastiskt gödselmedel som både innehåller viktiga näringsämnen och förbättrar strukturen i jorden.
Stallgödsel kan komma från ko, häst, får, höns, get eller gris. De skiljer sig sinsemellan och har olika egenskaper och mängd näringsämnen. Stallgödsel har generellt en ganska lång verkan i jorden, 2-3 år (även om mycket försvinner år 1). Bäst är ändå att ge små givor varje år istället för en stor med flera års mellanrum. För stora mängder ökar risken för kväveläckage. Tittar man på en höna så är den sprättig och energisk, mycket energi. Likaså är gödslet, snabbverkande och mycket kväverikt. Ser man istället på en ko så har den en helt annan energinivå, lugn och trygg. På samma sätt verkar gödslet, långsamt och stabilt.
Färsk, brunnen eller komposterad gödsel
Var försiktig med att använda färskt gödsel, använd helst brunnen eller komposterad. Färsk gödsel blir väldigt varm och kan därför bränna eller skada rötter. Tas den inte upp av växterna kan den dessutom lakas ut och hamna i våra vattendrag. Brunnen gödsel har fått ligga till sig och svalnat. Om den har börjat att komposteras är den lättare att tas upp för växternas rötter.
Konstgödsel, NPK, kväve, fosfor och kalium. Det var revolutionerande när det kom i början av 1900-talet. Men idag kan vi se att det utarmar våra jordar, övergödslar våra sjöar och hav och släpper ut enorma mänger växthusgaser vid tillverkning. Det är jämförbart med att äta snabba kolhydrater, energin och näringen kommer lika snabbt som den försvinner. Sammansättningen NPK är en bra bas för växter generellt, men de behöver så många fler näringsämnen. Magnesium, kalcium, bor, kisel för att nämna några.
I det allra flesta fall är det bäst att sprida ut sin gödsel på våren och försommaren. Gödslar man på hösten är risken överhängande stor att hälften av näringen regnar bort. Värst är det på lätta sandjordar. Gödsla med måtta, lagom är bäst.
Biokol
Att tillverka biokol görs genom en förbränning i en helt syrefri miljö som kallas pyrolys. Att blanda biokol i jorden är väldigt bra ur ett klimatperspektiv, eftersom kolet från luftens koldioxid som bundits i växternas ved blir en stabil kolsänka. Det har en mycket gynnsam inverkan på växter och marklivet. Jorden blir mycket bördigare. För att få bästa resultat och få biokolet som en näringsdepå i jorden, laddas det med näring. Det kan göras med gödsel, bokashi, urin eller nässlor t ex. Det täcks med vatten och låter stå att dra några dagar. Sen bindas det ner i jorden. Det går även bra att blanda biokol direkt ner i komposten.
